Ligger och lyssnar på Karlavagnen där samtalet för kvällen är oväntad vänskap. Detta fick mig att tänka på min vän J. Hon och jag lärde känna varandra när vi båda hade det tufft och fick bli inlagda på psyk. Vi var ett gäng som pratade mycket och fanns där för varandra. Jättehärliga tjejer. Jag och J blev väldigt goda vänner. Vi pratade om dom "förbjudna" tankar och handlingar. Läkare och familj i all ära men att få prata med en som verkligen förstår tankarna. Vi båda har barn och den skuld man känner när man inte orkar med livet. Vi kom varandra väldigt nära. Vi hörs ofta. Ibland flera gånger per dag.

Älskar dig J. Det är din tur nu att få må bra! Du finns i mina tankar ? Du är stark! Kämpa nu gumman. Finns här 24/7 om det är tufft.

Ja idag på en facebooksgrupp jag är med i om ADHD var det två tjejer som pluggar till sjuksköterska och skulle göra ett arbete om skolgång som barn med ADHD. Så dom ville interjuva  personer som fick sin diagnos som barn. Jag hade DAMP men det är samma som ADHD fast ADHD har inte med problemet med motoriken. Så det är en egen diagnos nu. DCD. Jag skrev att jag kunde svara på frågor. Fick ett mail med 7 frågor. Det var kul att någon ville kolla hur skolgången har varit för oss med diagnos. Dom kollade bara upp tjejer då tjejer oftast har andra symtom på ADHD än vad pojkar har. Fast att när man gör utredningen om man har ADHD, vilket då inte är rättvis då vi är olika.

Har fortfarnde ont i höften efter mitt svanhopp igår. Ska försöka ta mig ut imorgon och handla.. Ska med mamma till mormor och morfar. Det ekar i mitt kylskåp efter att ha legat sjuk och inte orkat handla.

Nej nu ska jag dyka in i min virkning. Har ett mönster på engelska så det är lite svårt och så är det nya maskor som jag inte har virkat förut. Så vi får väl se resultatet när min hjärna inte är så sammarbetsam