Okej nu är det väl dags att jag tar tag i blogga mer regelbundet igen.

Det har varit alldelses för mycket ett tag som har gjort att bloggen har fått ge vika lite. Saknar bloggen att få skirva av sig lite. Många har frågat om jag inte ska skriva mer. De tycker om att läsa den. Upptäckte nu när jag kollade min statistik att jag har ju över 100 som läser varje inlägg. Trodde det bara var familj och vänner. 

Har träffat dom som gav mig min ADHD diagnos när jag var 9 år. Det var så häftigt. Vilken energi dom gav mig. Kvinnan som höll i mötet frågade mig om jag skulle kunna tänka mig att ev skirva ett kapitel i en bok hon funderade att skriva om alla dom träffar nu. Dom träffar alla barn som fick diagnos för 20 årdsedan för att sedan jämföra vilklen hjälp man fick då och villken hjälp man får nu. Fast sen sa hon att hon tyckte att jag skulle skriva ner allt jag varit med om och ge ut en egen bok. Detta fastnade i mitt huvud. Har suttit och skrivit en hel del nu efter det. En stor fråga är vilken röd tråd jag ska i boken. Pappas missbruk? min resa inom psykiatrin? Jag trodde först att jag skulle luta mer åt det sista, men ju mer jag har skrivit har det mest blivit om pappas missbruk och hur det har på verkat mig då och nu.

Detta är även ett sätt att bearbeta allt jag har varit med om. Ibörjan var det väldigt jobbigt, mycket minnen som kom upp, känslor jag har tryckt bort i alla år började komma upp igen. Så det är nog en bra resa för mig att göra. Att få ur mig allt som har legat dolt i så många många år. Just nu skriver jag fär min egen skull, sen får jag se om det är något jag vill gå vidare med eller bara ha kvar hos mig själv.

Fick igår ta ett beslut om hur jag ska ha barnen famöver. Detta beslut kommer vara det bästa för alla oss, men gud så svårt det är när man vet att någon blir så besviken. Jag har haft F varannan lördag-söndag och alla tre en gång i månaden lördag-söndag. Nu i helgen som var hade vi det tufft. Mycket bråk och utbrott. Ett barn som vägrar låta sina systrar vara i närheten av mig. Så igår bestämde jag att alla tre ska få mer egentid med mig. Så nu ska bara min hjärna lyckas få ner hur jag tänker att helgerna ska vara och skriva ner till deras pappor hur jag tänker.

Imorgon är det dags för F:s träning. Kunde inte vara med förra gången, så ska bli roligt att se henne igen då hon utvecklas så mycket.

Kollar på fotbollen Nederländerna-Sverige. Får ju hjärtattack av matchen. Sverige spelar ju skit!!!! Hur många räddningar har inte våran målvakt räddat på första halvlek.... Utan honom hade vi legat under med massa mål.

Funderar på att byta kanal. Skäms ju över Sverige!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja livet är som en enda stor bergodalbana. Upp och ner, hit å dit. Som många har läst på fb har jag valt att göra slut med Marcus. Inget roligt beslut, men ett beslut jag har varit tvungen att ta för min egen skull.   Igår var min älskade extra m...

Nu är det full fart känns det som.  I söndags snubblade jag över Marcus hund och fick troligen en spricka i foten. Ska på återbesök på torsdag och kolla foten mer när svullnaden har gått ner. Jag satt i köket och pusslade och när jag skulle resa mig ...

När man ger någon råd så säger man oftast - Följ ditt hjärta. Lyssna på din magkänsla. Men när man inte vet vad magen eller hjärtat vill, eller om dom vill olika. Hur gör man då? Är det mitt förflutna som spökar? Är det min bipolära diagnos som kicka...

Ja inte händer det mycket med att få information från BUP om F. Dom ringde upp mig förra onsdagen och sa att dom som håller i våran kontakt hos dom skulle ringa upp min under förra veckan och ge mig den information som jag vill ha. Ja hur har det gåt...

Hur jävla svårt ska det vara att ta tag i saker? Nu kommer ett inlägg jag verkligen känner att jag måste få skriva av mig. Kommer bli ett argt inlägg känns det som. Vi håller på och kämpar för att F ska få en ADHD- utredning. Ja ja jag tror att vi ...