Hur jävla svårt ska det vara att ta tag i saker? Nu kommer ett inlägg jag verkligen känner att jag måste få skriva av mig. Kommer bli ett argt inlägg känns det som.

Vi håller på och kämpar för att F ska få en ADHD- utredning. Ja ja jag tror att vi båda kämpar för det, lite svårt att veta iblnad. Vi har varit på BUP och haft ett samtal med Fs lärare. Allt lät så bra. Vi skulle ha tät kontakt med skolan, både för att se vad som funkar och inte. Kändes äntligen som att någon tog detta på allvar. Att vi skulle arbeta för att Fs ska få den bästa situation som möjligt i skolan. 

Efter mötet med BUP skulle BUP prata med skolan och även ta upp henne på ett möte med andra som jobbar i teamet som skan finns runt F på sjukhuset, Läkare mm. Bup ringer mig dagen efter och säger att dom vill kontakta skolan och prata med dom, sen skulle dom kontakta mig. Ja detta är den 19 september dom säger det. Jag hör inget varken från BUp eller skolan. Så efter en vecka mailar jag Fs lärare och frågar vad som händer. Får svaret att jag skulle kontakta rektorn. Ringar, Mailar i över en vecka innan jag får ett mail om att vi ska ha ett stormöte med rektor,lärare,skolsköterska,skolpedagog,speciallär
are och kurator.  Tyvärr blir detta mötet inställt då fröken blir sjuk. Det är sådant som kan hända, inget man kan göra något åt. Fröken är sjuk i nästan två veckor. När hon kommer tillbaka så får vi inte någon ny tid för mötet. Jag blir då väldigt frustrerad och dra iväg ett riktigt surt mail till rektorn att nu får det faktsikt hända något! Det är inte meningen att hela denna terminen ska hinna gå utan att något görs eller planeras. Jag förstår inte varför det ska ta flera veckor efter att fröken har varit tillbaka och ingen ny tid har bokats. Jag ställer även en fråga om att jag vill ha med en fritidsledare som jobbar 40 min i veckan själv med F på stormötet. Där dom jobbar med många av dom saker som vi ser som ett problem/utmaning för henne. Rektorn som annars aldrig är snabb på att höra av sig, svara mig efter bara 1 minut att han ska kolla på en ny tid och höra av sig till oss.

Nu idag fick jag ett mail om en ny tid för mötet. Så på två dagar har han fixat tiden när jag väl blev sur och ifrågasatte hur dom tänker. Hade dom tagit tag i det direkt när fröken var tillbaka hade vi säkert redan haft mötet och en plan hade förhoppningsvis planerats. Så ytterliggare två veckor slängda åt helvete.

Vet fortfarande inte om fritidsledaren ska vara med, men jag hoppas verkligen det. Så nu ska jag fixa fram all information om vad som är sagt och vilken hjälp vi kan kräva från skolan nu. Sitter och väntar på att BUP ska ringa upp så jag får se vad deras plan är. Har ju inte hört något från dom sedan 19 sep. Så att när väl mötet är dags nu den 7 nov ska jag ha all information innan jag sätter min fot på det mötet.  Ska veta vad BUP tycker, Vilka skyldigheter skolan har mm. Kommer inte ge upp. Hon SKA få sin utredning! Om det nu visar att hon inte har ADHD som jag är övertygad om att hon har så är det väl bra, MEN om jag nu har rätt så ska hon få hjälpen nu!!!! 

Jag fick min ADHD diagnos när jag var 9 år fick en hel del insatser insatta i skolan och så, men jag tror att om jag hade fått prova medicin tidigare hade mitt liv sett annorlunda ut. Den 2 oktober fick jag börja medicinera för min ADHD. Bara 22 år försent!

Vill inte att F ska behöva gå igenom det jag har fått göra nu när det finns hjälp att få. Att fått medicin är nog det bästa som kunnat hända mig. Att hitta lugnet i sig, inte känna hur kroppen, hjärnan går på högvarv hela tiden.

Idag är det onsdag, Det betyder träning för F. Hon blev så glad över att det blir träning, då hennes tränare inte kunde träna dom idag fick dom hitta en ersättare. Marcus ska följa med och titta på henne. Hon blev så glad när hon ringde igår och frågade om Marcus ska följa med och titta på henne idag.  

Så nu ska jag fixa lite grejer här hemma, tror jag, om det inte blir boken som hägrar. Håller på med min bok. är jätteroligt, men tufft. River upp mycket samtidigt som det bearbetar mycket också.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja livet är som en enda stor bergodalbana. Upp och ner, hit å dit. Som många har läst på fb har jag valt att göra slut med Marcus. Inget roligt beslut, men ett beslut jag har varit tvungen att ta för min egen skull.   Igår var min älskade extra m...

Nu är det full fart känns det som.  I söndags snubblade jag över Marcus hund och fick troligen en spricka i foten. Ska på återbesök på torsdag och kolla foten mer när svullnaden har gått ner. Jag satt i köket och pusslade och när jag skulle resa mig ...

När man ger någon råd så säger man oftast - Följ ditt hjärta. Lyssna på din magkänsla. Men när man inte vet vad magen eller hjärtat vill, eller om dom vill olika. Hur gör man då? Är det mitt förflutna som spökar? Är det min bipolära diagnos som kicka...

Ja inte händer det mycket med att få information från BUP om F. Dom ringde upp mig förra onsdagen och sa att dom som håller i våran kontakt hos dom skulle ringa upp min under förra veckan och ge mig den information som jag vill ha. Ja hur har det gåt...

Detta är ett ämne som för mig ligger väldigt nära mig. Jag har skrivit en del om att jag har en pappa som är allkoholist. Nu tänker jag ämna detta inlägg till hur det faktiskt har varit. Mina tankar på varför det har blivit som det har blivit. Hur de...